Vi träffas i Kulturreservatet Stensjö by över en kopp kaffe, en lagom varm augustidag. Emma Eriksson har linneskjorta och keps som skydd mot solen. Till vardags arbetar hon på ett företag som renoverar fönster och hennes senaste utbildning är inom byggnadsvård på Capellagården. Men Emma har många strängar på sin lyra: hon väver, stickar, täljer, snickrar och odlar.
Just nu snickrar hon på ett skåp hemma och en spegel. Hon har många projekt på gång samtidigt och tycker att det är bra att ha olika slöjdprojekt att ta till vid olika tillfällen, en stickning på bussen och ett snickeriprojekt hemma.
I höst håller Emma kursen Slöjd som beredskap här i Stensjö by, under tre lördagar. Under kursen får deltagarna prova olika handverktyg och undersöka vad man kan göra med enkla medel. Slöjd kräver varken el eller avancerade maskiner. Om elen försvinner, vad gör du då? Med yxa och kniv kommer du långt.
För Emma handlar beredskap mycket om att se möjligheterna i de material och resurser som finns nära. Att förstå hur material fungerar och beter sig ger också en mental beredskap. Genom att öva och upprepa lär vi oss att förutse vad som kan hända och blir bättre på att hantera det oväntade.
Att våga prova och lösa problem
Emma tycker om att lösa saker själv. I slöjden finns en frihet och nästan oändliga möjligheter. Ser hon en fin tröja kan hon tänka: En sådan ska jag göra. Det behöver inte gå snabbt. En tröja har hon repat upp flera gånger för att få den precis som hon tänkt sig.
För Emma är det viktigt att slöjden får ta tid. Att våga testa, göra om och prova igen är en del av lärandet.
Men tanken med slöjd som beredskap är inte att vi alla ska kunna tillverka allt vi behöver själva. I det gamla bondesamhället var människor tvungna att göra mycket på egen hand. I dag kan vi njuta av att det finns skedar i bestickslådan och samtidigt glädjas åt att vi har kunskapen och möjligheten att slöjda en själva om vi vill.
Slöjden gör oss till mer kapabla människor. Att slöjda är att lösa problem. Och när vi gör det tillsammans blir vi ännu starkare. Vi kan dela erfarenheter, kunskap och idéer och hjälpa varandra framåt. Vi är sociala varelser och behöver varandra. Dessutom är det både roligt och givande att slöjda tillsammans.
Kunskapen är det viktigaste
Emma vill också tona ner förväntningarna på vad som ska hinnas med under kursen.
– Förvänta dig inte att allt ska bli klart på kursen. Vi påbörjar en process.
Det är kunskapen som är det viktiga. Man brukar säga att kunskap är lätt att bära. Livet kan ge oss tunga och oväntade utmaningar och även då kan slöjdandet vara en väg framåt.
Under kommande kurs får deltagarna möjlighet att prova, misslyckas, göra om och lära tillsammans. Framför allt får de med sig kunskaper som kan vara användbara långt efter att kursen är slut.
Vid tangenterna Thea Östin
